Om en gata

Här berättar vi om en utvald plats i Stockholm. Vill du veta mer kan du prenumerera på "Om en gata" , ett nyhetsbrev med garanterat inaktuella nyheter. Allt du behöver göra är att mejla till maria@stockholmstories.se så dyker det upp några gånger per år. Du kan också följa vår blogg The Stockholmer som handlar om dagens och morgondagens huvudstad.

Vi presenterar... Folkungagatan

Förr fungerade Tjärhovsgatan som huvudgata för den östra delen av Södermalm. Den fick sitt namn av det tjärhov som anlades här i mitten av 1600-talet där tjära kokades till beck. Den sortens verksamhet var mycket eldfarlig och fick bara utföras på behörigt avstånd från staden. När tjärkokeriet 1687 flyttades till Beckholmen förändrades hela området. 

Mer än 200 år av skeppsbyggande

Vid nuvarande Folkungagatans östra ände anlades under 1500-talet ett tegelbruk med tillstånd av Gustav Vasa, därav namnet Tegelviken. Den varvsverksamhet som startade 1687 skulle komma att drivas ända fram till 1907 då det sista fartyget gick av stapelbädden. Här på Stora varvet har åtskilliga skepp byggts genom åren, däribland flera ostindiefarare. Och 1821 sjösattes ångfartyget ”Yngve Frej”, ritat av Samuel Owen. En stor del av handlingen i Carl Jonas Love Almqvists novell ”Det går an” utspelades ombord. Boken orsakade en hätsk moraldebatt när den kom ut 1839.

Varvskontor och arbetarbostäder

På Stora varvet arbetade ett 70-tal timmermän som alla bodde i trakten. Alldeles i närheten ligger Sågargatan, Lotsgatan och Skeppargränd där några av bostäderna finns kvar. Men av varvsbebyggelsen återstår ett enda hus. Det byggdes 1748 efter ritningar av stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. En trappa upp hade skeppsbyggmästaren bostad och ritkontor medan varvsbokhållaren höll till på nedre våningen. I huset inrättades 1919 ett spädbarnshem och på 1940-talet flyttade Sofia ungdomsgård in. Idag finns en konstskola här.

Verksamheten sätter spår i gatunamnet

Folkungagatan hade förr flera namn, i öster kallades den Danviksgatan medan den längre västerut hette Fatbursgatan. Det var vanligt att gator namngavs efter omgivningen. I den ena änden av gatan låg just sjön Fatburen medan den andra änden ledde ut mot Danviken. Namnet Skeppsvarvsvägen började användas 1688 för den östra delen. Och de rådmän som ägde tomter i området gjorde att den västra delen av gatan under flera hundra år kallades Rådmansgatan.

Känd kungaätt bakom nya namnet

Under 1800-talet började man istället säga Pilgatan. Vid namnrevisionen 1885 togs beslut om namnet Folkungagatan enligt kategorin ”fosterländska och historiska namn”. Folkungarna beskrivs i Västgötalagen (1220-tal) som en grupp högfrälse som kämpade mot centralisering av kungamakten. Ätten hade flera grenar varav den mest kända utgår från Birger Jarl. Han tillhörde Bjälboätten som regerade 1250-1364, namnet Folkungaätten dök upp först långt senare.

Häng med på en stadsvandring

Ta med kunder, kollegor och kompisar på en personlig promenad i valfri stadsdel (se menyn till höger). Lediga datum hittar du i kalendern. För mer information och bokning, ring Maria Lindberg Howard på 0708-85 05 28 eller mejla maria@stockholmstories.se